En bil ur Grupp-A klassen av ETC (European Touring Championship) måste vara en fyrsitsig bil
och som är
tillverkad i minst 500 identiska exemplar under följden av ett år och
samma år. Bilarna
måste kunna köpas och köras på en allmän väg av privatpersoner. Före dessa 500 evolutionsbilar (som Volvo valde att kalla dem) måste för övrigt först 5000
standardbilar produceras i en serie, vilket i Volvos fall betydde att man
var tvungen att tillverka 5000 stycken Volvo 242 bilar.
Volvo körde med fyrcylindrig en turbomotor med cylindervolym på över 2100cc i
grupp-A (ETC), så att det innebar att de kunde få möta andra bilar utan turbo
och som kunde ha en cylindervolym upp till 3000cc vilket kunde vara en bil
med antingen sex alternativt tolv cylindrar, allt enligt grupp-A reglementet. Några av
de bilar Volvo mötte på banan i grupp-A-serien var följande:
|
- BMW 635CSi |
- Jaguar XJ-S 12 |
- Rover Vitesse 3500 V8 |
- Alfa Romeo Alfetta GTV
V6 |
|
 |
 |
 |
|
- Mercedes 190 2.3 |
- BMW e30 323i |
- Ford Sierra XR4 TI |
- Alfa Romeo 75 V6 |
 |
 |
 |
 |
|
- BMW e30 325i |
- Mazda 929i |
- Holden VK Commodore |
- Alfa Romeo 75 Turbo |
 |
 |
 |
 |
| - Maserati V6 Biturbo |
- Ford Mustang V8 |
|
|
 |
 |
|
|
Under 1983 då Volvo kom in i ETC, så kom det största
motståndet från Jaguar XJ-S, BMW 635CSi, Alfa Romeo GTV och
Rover Vitesse. Följande år, 1984, var det åter igen Jaguar
XJ-S, BMW 635CSi och Rover Vitesse som stod för det mesta
motståndet mot Volvo. 1985 var det BMW 635CSi och Rover
Vitesse som var tuffast att slå för Volvon på banan och
detta motstånd höll i sig till slutet av ETC 1986. Alla
klassade som sportlyxbilar i sitt eget hemland, och ja Volvo
240... Den bilen var en gammal hederlig och omtyckt familje-
och taxibil som vem som helst kunde ha råd med under den
tiden.
På senare tid så kom även Nissan Skyline, Toyota Supra och BMW e30 M3
in i bilden, alla förnämliga tävlingsbilar! BMW e30 M3 och Ford Sierra
RS500 kom senare att dominera i
grupp-A.
| - Ford Sierra
RS500 |
- BMW e30 M3 |
- Nissan Skyline
GTS-R |
- Toyota Supra Turbo |
 |
 |
 |
 |
I European Touring Championship (ETC), enligt
grupp-A reglementet så är det BMW 635 CSI, Jaguar XJ-S och Rover 3500 som drar det
kortaste strået. Visst det låter
kanske enkelt, men det är trots allt sanningen. Så tidigt
som säsongen 1984 körde en Volvo 242 turbo, 100 av 150 varv längst
fram. Detta retade många av de förare som just körde dessa sportlyxbilar,
man kunde inte förstå hur EN VOLVO 240 kunde köra om och sedan tom
vinna. Volvo blev därför extra granskade av FISA (Fédération
Internationale du Sport Automobile), på begäran av de andra teamen
med de större bilarna, och tro mig många försök gjordes för att få
Volvo att se ut som fuskare. 1985 Blev Volvo granskade av FISA, man
ansåg att det var något som inte stod rätt till med Volvos
Evolutionsbilar, men
man hittade inget fel och Volvo fick fortsätta med hedern i behåll.
Dock så blev dömda för tre saker under 1986, felaktigt bränsle (för
hög oktanhalt), för stora bränsletankar (123l-122l mot tillåtna
120l) och slutligen för en felaktig instrumentbräda.
|
1982 så debuterade Volvo 242 i European Touring Championship (ECT),
en serie som startade 1963. Det var Halmstadsbon Greger
Pettersson med Anders
Olofsson och Peggen Andersson som tog en modifierad
Turbo cup-bil till England 1982. Insprutningsmotorn rasade på träningen och när ingen tittade på
sattes den förgasarförsedda motorn i bilen och motorhuven hölls stängd.
Ekipaget tvingads dock att bryta med trasigt avgasrör.1983 körde Thomas Lindström
och Stanley Dickens samt Per Sturesson med Ingemar Persson
säsongspremiären på Monza. Dessa båda ekipage körde sedan ett urval av tävlingarna i EM. Men
till Tourist Trophy, senare samma år,
startade något större. Då var det
premiär för evo-modellen av Volvo 242 Turbo. Större turbo, laddluftkyl,
växellåda och en vinge på kofferten var de stora förändringarna.
På plats fanns fyra Volvoekipage. Som redan nämnda fanns Greger
Pettersson, Anders Olofsson och Mats "Lillen" Magnusson som
tekniskchef i Sportpromotions teamet. I en bil som Volvo själva kallade för Infra Painten
körde Robert Kvist och Börje Thor. Ingen av bilarna kom i mål då. Infra Paint
bilen kvalade dock in på plats nio i den över 20 bilar starka division 3. För
Sportpromotion slutade äventyret redan före kvalet då man sköt motorn under den fria träningen.
1984 startade Volvo 242 på
allvar i grupp-A, första banvinsten kom för Volvo då, och för första
turbobilen i grupp-A någonsin. Året därpå 1985 vann
Volvon mästerskapet utan större pardon, fast det hade varit mycket klagomål
från Rovers sida, FISA granskade då Volvo och allt var i sin
ordning. 1986 kunde också ha att avslutas med att vinna
mästerskapet om inte framförallt Tom Walkinshaw och hans Rover satte käppar i hjulet
för Volvo.
Volvo bilen skulle enligt honom nämligen inte ha körts enligt reglementet,
han menade på att man medvetet fuskat. Fédération Internationale du Sport Automobile (FISA) diskvalificerade Volvo
vid tre olika tillfällen 1986, Volvon kördes på blyfri 99 oktanig standardbensin på Anderstorp och på Zeltweg med en otillåten bensintank och instrumentbräda. Två segrar togs därför bort.
Men det skulle även visa sig senare att det fanns andra stall som körde med
alldeles för stora motorer. FISA var för övrigt redan 1985 intresserade av Volvo.
Volvo 242 Turbo homologerades 1983 för den amerikanska marknaden. 500 evolutionsmodeller
levererades, men de amerikanska myndigheterna registrerade inte 242 bilarna. FISA's reglemente var även orsaken till att Volvo drog sig ur
ETC, två veckor efter sista deltävlingen på Estoril 1986.

Och det
var slutet på en era i sig och det skulle dröja nästan 10 år efter
1986 innan Volvo gav sig in i motorsporten igen...
|