HJULUPPHÄNGNING BAK - > Stel 1031-bakaxel, två delat aluminiumhus med bultad drivaxelrör i cromolly för justering av camber vinkel. (1,5 graders negativ camber vinkel och uttag    för sensorer till antispinnsystemet).    Centrumet på bakstycket gjordes med grövre aluminiumgods med idén på att kunna montera Wattlänk.    Om man kollar på första bilden ser man klart och tydligt den negativa camber vinkeln. Bild 2 visar en tidig version av VMS bakaxeln, denna bakaxel var    den man klassade in i Homologeringspapperna, där den finns med på bild. Fanns för övrig två olika typer av drivaxelrör, skillnaden mellan de olika rören    gör sig väl bemärkta, även olika bakstycken fanns till aluminiumhuset som också syns här. 1985 började dessa bakaxlar att nyttjas först.    Sedan av viktskäl så användes dessa bakaxlar bara i ETC och inte i DTM, reglementet krävde att Volvobilarna hade en högre vikt i DTM, 1160kg jämfört    med ETC-bilarna som fick väga så lite som 1050kg totalt.              > Notis om VMS1031-bakaxeln som hade aluminiumhus med bultade drivaxelrör, dessa bakaxlar tillverkades endast för tävlingsbruk av    Volvo Motorsport i ett begränsat antal.    Vilket betyder att dessa bakaxlar inte finns att finna på vanliga bilar som var för gatbruk, alltså var det inte monterat från fabrik.    Det fanns dock en liknande bakaxel som till utseendet var lik VMS-bakaxeln. Detta var en 1030-bakaxel med aluminiumhus fast inte med    lika grovt gods i differentialhus och att de bultade drivaxelrören var i stål. Vanligtvis så fann man dessa bakaxlar på diselbilar och    ambulanser från samma tid. Och en VMS 1031-bakaxel hade alltid drivaxelrör i 1,5 grader i negativ camber, de tillverkades aldrig en sådan    bakaxel med raka drivaxelrör.   > Dana/Spicer eller ZF differential med bara 30% upplåsning för att minimera understyrning i lågfartskurvor. Fanns även VMS och R-Sport differentialer.    (OBS! Differential på bild är ej ZF, Dana/Spicer, VMS eller R-sport, utan mest en demonstrativ differentialbild. Dock är det en Volvo differential) > Eget oljekylninssystem för bakaxel (kylare och pump). Två olika varianter av placering av kyl förekom, ett under golvet på bilen och ett där man placerade    kylaren i en armatur bak på skyddsplåten för bränsletanken. Hade del i viktfördelningen på bilen.   > Special drivaxlar anpassade med centrumbultsnav vänster och höger gängat. Åtdragningsmomentet på centrummuttern var minst 700 Nm. M72 centrum    mutter som drogs åt med M72 specialhylsa som satt på en muttermaskin som drevs med tryckluft.    Fanns även specialmuttrar som togs fram för montering vid transport av bilarna. Special låsning, en "fjäderlåsning" så att ej centermuttern skulle kunna    vibrera och ramla av under körning.   > Justerbart momentstag, grupp-A bussningar och uniballs.   > Panhardstag med justerbara uniballs ändar.   > Special länkarmar i aluminium, förstärkta, kom först 1985. (Fanns även senare länkarmar i kevlar som var 60% lättare som togs fram av Belgiska RAS Sport teamet 1986 på test)   > Hårdplast bussningar.   > Bilstein gas-dämpare. Alla team använde uteslutande Bilstein, men det förekom dämpare av andra märken med. Magum Racing t.ex. körde med    stötdämpare från både Öhlins och Bilstein. Förekom även Sachs.   > Fjädrar - 2-versioner av soft (vit), 3-versioner av medium (blå) och 2-versioner av hard (röd). (ex. soft 6.0 kp/mm.) Fjädrarna levererades från Volvo Motorsport    (VMS), Magum Racing och Eggenberger Motorsport. Alla team hade tillgång till dessa fjädrar.    Alla fjädrar markerades alltid med en viss färg, vit-soft, blå-medium och röd-hard. Exemplet på de "blå" fjädrarna är från #605 Volvon som står på museet på    Hisingen i Göteborg.     > Krängningshämmare, det fanns 4st olika dimensioner och hårdheter, Solida var 16mm, 19mm, 21mm och 23mm.      Notera dock att Volvo Motorsports krängningshämmare hade andra dimensioner, 42mm, 44mm och 46,5mm. Vill även påpeka att VMS hade ihåliga    rör på sina krängningshämmare.    Bilden nedan är en 46,5mm VMS krängningshämmare, den röda markeringen menas att det var den hårdaste hämmaren. Rörhämmarna kom först 1985.   > Specialfäste med ledlager för krängningshämmare mot länkarm.